There is a feeling inside me, and I know what it is, but I don't like it.
Känslan av den där längtan till närhet, den finns oftast där efter att jag umgåtts med en vän, vilken som hellst. Jag suckar och önskar jag kunde ha tagit de chanserna jag fick. Det är nästan som att mitt medvetande tar avstånd från att utnyttja dessa chanser, men till vilken anledning vet jag inte. Kanske är det för att inte bli sårad, eller att inte såra? Är det kanske för att jag är rädd att jag kommer behöva det mer?
Kärleken är en drog, men hur skall man använda den utan att missbruka den? Det är väl frågan... " Dumdumdum.."
Vad fint. Du skriver så bra!