Jag börjar känna en liten känsla av hopplöshet, som att det jag gör inte leder till något vidare, och att människorna runt mig inte ser mig som något viktigt längre.
Kanske har jag försökt för mycket.. eller för lite...
Jag jobbar och jobbar, dag ut och dag in. Lämnar hemmet tidigt på morgonen, och kommer hem sent på kvällen - at what cost? Pengar har jag väl gott om.
Jag försöker ofta hitta tider och tillfällen att träffa mina vänner, men tycks ändå tillbringa de flesta kvällar i veckan bortbleknad framför en tv och spela spel.
Lite närhet skulle nog förgylla min vardag, men jag är mest för upptagen av mig själv för att kunna göra något åt saken.
Lite osammanhängande inlägg, men det är svårt att skriva, ignorera tvn mamma tittar på och lyssna på musik samtidigt. Multitasking ja, det är jag duktig på, men när jag skriver vill jag helst vara fokuserad, vilket jag inte är nu...
En uppföljare av mitt inlägg fortsätter nog i veckan.